En sådan oro för en "extremhöger"-regering är inte befogad. Sist jag kollade var ställningen 49,6% (oppositionen) och 49% (tidö) vad gäller rösterna.

Så vad du menar med att "alla" skulle haft den påstådda oron får du gärna utveckla.

Håller med helt om L, det är en fördel om de åker ur när de inte kan uppbringa äkta röster. Nu har de fyra nya år på att hitta en poltik som folk vill rösta på, men de kommer gissningsvis slarva bort den chansen med...

Att vänstersidan skulle bli "beroende" av C var väl ingen skräll precis. Om oppositionen hade fått tillräckligt med mandat att bara regera på tre partier hade sossarna valt C och MP alla dagar i veckan framför V och MP.

Jag röstade på Tidösidan, men eftersom det nu lutar åt Magda med nuvarande räknade röster, så hoppas jag att opposionen får tillräckligt övervikt med sina mandat så politiken inte blir beroende av en enskild vilde. Stabiliteten är viktig.

Telenors modus operandi: https://www.expressen.se/nyheter/telenor-riskerade-rikets-sakerhet-maste-betala-miljoner-i-boter/ https://www.aftonbladet.se/minekonomi/a/Pp6Lj6/telenors-saljare-tipsade-andreas-45-om-brottsupplagg-helt-chockad https://www.dagensps.se/varlden/telenor-stams-pa-over-100-miljoner/

Så, nä... Bahnhof är förlorat om köpet går igenom.

I någon mening var ju "resten av världen" mer på rätt spår för ett-två decennier sedan, innan Fukushima-katastrofen/Trump 1/Covid/Putins anfall mot Ukraina. Jag tror det största misstaget har varit att outsourca allt "smutsigt" till Kina, som vi nu (nära på) är fullständigt beroende av. Kan vi komma tillbaka till att vi (demokratier i "väst") hanterar vår egen produktion, åtminstone en kritisk massa av den, blir det lättare att gemensamt sätta högre krav på vilka energikällor som är acceptabla.

Men visst är det svårt, helt sinnesjukt svårt. Kapitalismens logik kräver att vi har starka instutitioner som kan agera motpol mot rovdriften. Alltså starkare (demokratiska) stater, sammanslutningar (typ EU) och NGOer av olika slag behöver ett uppsving.

EU skulle kunna kompensera för vårt "gröna stål" ekonomiskt (eftersom vi satsat på det under falska premisser). Därefter lägger vi lämpligen projektet i malpåse. Anledningen? Ska vi kunna föra oss självständiga från Kina, Ryssland och USA kan vi inte ha fantasimål vad gäller klimatet. Vi kan inte heller släppa det helt och vi måste göra allt vi kan för att få till rimliga överenskommelser för att nå FN-mål TILLSAMMANS. Men om vi går i bräschen som någon slags föredöme och godhets-signalerare, så kommer vi (t.ex. Sverige) inte längre vara suveräna nationer på 10-20 års sikt, och inte heller kommer vi ha en sammanållen kontinent (EU).

Ikaros flög för nära solen. Vi vill inte göra detta mytologiska misstag.

Detta med den finansiella ekonomin (och hur den maskerar ineffiktivitet som framgång genom t.ex. BNP) är värt en helt egen tråd. Även den allmänna värn- och civilplikten skulle vara intressant att resonera vidare om. Det hade absolut kunnat stärka sammanhållning i ett land (och fått våra unga att bli lite mindre bortskämda/"entitled"*). Men även det är material för en egen tråd... :)

• https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/entitled

Du har rätt angående jämlikheten, i ett kortare historiskt perspektiv (1950-1989). Men sedan 90-talet rasar det mot ojämlikhet. Så det nya svenska är inte jämlikt.

Intressant betraktelse om respekten för auktoriteter, i synnerhet jämförelsen med Frankrike. Där dumpas gödselhögar av traktorkaravaner utanför parlamentet. Men här söker vi om tillstånd hos Polisen för att demonstrera (genom en kortare promenad på en central gata)... Kan det vara så att vi svenskar har en respekt för institutioner (snarare än personliga auktoriteter)? Jag tror det, och detta utnyttjas av skrupellösa aktörer när institutionerna korrumperas, för vårt förtroende för institutionerna är fortsatt krampaktigt stabilt.

Hela ditt andra stycke är en variant av det som lite nedsättande brukar kallas "landet mellanmjök". Jag menar inte att ditt stycke är nedsättande, tvärtom väldigt insiktsfullt! När vi har ett tillstånd av välmående befolkning, finns det inga "hungriga" eller "drivna" som är beredda att "armbåga sig fram", för vi har det ju rätt bra och "sitter gärna i båten". Det kanske är i och med inträdet i EU och privatiseringen av institutioner (som t.ex. vård och skola) som detta svenska liknöjda har rubbats. Sen har amerikansk soft power med "de ofantligt rika och onaturligt vackra" i dokusåpor som sänds dygnet runt i svenska kanaler har säkert gjort sitt till för att skapa ett missnöje med sin lott i livet.

Men är vi verkligen så effektiva i Sverige? Jag upplever motsatsen. Ett överutbildande av akademiker till "softa jobb" (som t.ex. kommunikatörer) utarmar effektiviteten. Det är viktigare att visa upp en fin PR än att faktiskt utföra jobbet. Se hur elnätet och järnvägarna förfallit under årtionden. Det har inte alltid varit brist på pengar, utan det handlar ofta om att pengarna går till fel saker. Långt ifrån effektivt och det blir inte ens "tillräckligt bra" längre...

Källor är min desillusionerade välvilja, wiki!, samhällspoddar och även här allmänt stor magkänsla

Läste just denna artikel i Fokus som jag tycker tangerar mycket av diskussionen i tråden: https://www.fokus.se/livsstil/bevara-sverige-varmlandskt/

Rubrik: Bevara Sverige värmländskt

Ingress: Genom Gustaf Frödings poesi lärde Jiyan Weledbegi känna svenskan, svensk kultur och sig själv.

Författare: Jiyan Weledbegi

Jag tror du är något på spåren här att "kulturella egenheter suddas ut rätt fort i dagens uppkopplade värld". Om du med jämlikhet menar jämställdhet håller jag med dig, det är överlag svenskt (även om vi ser en backlash på detta). Effektivitet vet jag inte om jag håller med om, däremot har vi ju den lutherska arbetsmoralen som präglar det svenska.

Pragmatism... har du några exempel på detta? (jag tror jag håller med, men är lite tveksam om det skulle vara specifikt svenskt)

Till sist: "Vi är duktiga på att snabbt och i princip undermedvetet skriva om vår historia och filosofi så att den är koherent med vad vi känner just nu". Håller helt med dig här. Kanske har detta fenomen endel att göra lite att göra med "synthesizing hapiness"? https://www.ted.com/talks/dan_gilbert_the_surprising_science_of_happiness

Ja, det som är "mest utmärkande för Sverige" är ju en del av svenskheten tänker jag. Även om detta förändras över tid. Vad man tycker om respektive system är ju värderingar, som delvis är politik.

Just "vinster i välfärden" är en fråga där det är svenskt att vara emot, men majoriteten av våra politikerna är för... Går inte riktigt ihop, men det har väl att göra en del med ryggdunkande (som t.ex. visas av Klenell i Bananrepubliken Sverige).

Förstår vad du menar med läslistan...Jag har också märkt (för min del) att den ganska sällan den följs linjärt, oftast blir det ett infall som trumfar listan.

Uppföljning*

Lyssnat på båda dina podd-tips nu, i synnerhet är diskussionen där både Lena Andersson och Andreas Heinö deltar givande (SvD), första minutrarna känns väldigt fladdriga - men om någon mer än intresserad, ge den en chans...

En halvstrukturerad sammanfattning/reflektion av denna lyssning nedan:

Det resoneras om mer saker än svenskhet i podden, eftersom Anderssons analys av att tänkandet blir totalitärt om du inte vädrar åsikter, eftersom det finns åsikter som du "ska" ha (sanktionerat från statligt håll). Intressant i sin egen rätt...

Något de verkar vara överens om att "värderingar" inte kan vara svenska, det är "bara politik". Samt att exaktheten i begreppet svenskhet är beroende lite av vad det är vi vill visa. ex. (själv)identiteten, etniciteten eller det juridiska/medborgarskapet.

Att det saknas vedertagna termer för t.ex. svensk-svensk och svensk-iranier (för de som bor i landet) och kanske fransk-svensk (för någon som är född/har rötter i Sverige men emigrerat till frankrike sedan länge). Detta specifika språk fungar t.ex. i USA och sociologerna/statsvetarna(?) har gjort försök att "få in det" i språket, men det biter liksom inte...

Särskilt programledaren trycker på "nationalism light", om det kan vara ett slags liberalt möte för att antingen avväpna SD eller fånga över SD:s väljare till mer liberalt sinnade partier (detta kan vara relevant när över en femtedel av de som röstade i förra riksdagsvalet tyckte att SD var vettigast)

Andersson resonerar vidare om att kulturkanon visar vad som "var viktigt", och även om hon inte tar det vidare som jag gör nu - så kanske det är en stor del av svenskheten. Historia, svenskheten är också att bry sig om vad som "var viktigt". Det är en del av identiteten. Även om majoriteten av befolkningen i Sverige inte läser Wilhelm Moberg idag (eller ens en betydande minoritet som gör det), så är det en del av svenskheten med Wilhelm Moberg, bara att ha kännedom om vem det är och vad han skrivit blir en del av vår identitet...

Summa summarum handlar det mycket av vad definitionen syftar till. Jag tror det hade vart bra att en definition etableras, men sociologernas stöd, för att lyfta frågan från SD:s planhalva och göra den mer till allas fråga. För om det finns en uppfattning om vad svenskhet är, men man inte får vädra den, då blir det totalitärt.

Sverige är mer konservativt här än många andra länder, det råder en slags kollektiv individualism. Du är fri att göra vad du vill, så länge du gör som alla andra... Därför blir det hårdare socialt stigma mot de som "sticker ut", och avvikarna uppnår inte den kritiska massa som behövs för att värderingarna ska ändras.

Jag tycker det blir fel att behandla "sexköp" (sexhandel) och droghandel i samma mening, för det är olika typer av "eget val" och ett hårdare stigma som är inblandat i sexhandel (främst den säljande delen).

Att legalisera eller avkriminalisera droger (vissa droger) tror jag därför är närmare än att legalisera sexhandel. Fler topp-politiker har vågat vädra detta under senare tid (10år), men de blir fortfarande skickade in skamvrån eller "ut i kylan". Båda frågorna hör hemma inom extremliberalismen, som inte är representerad fullt ut i riksdagen eftersom C nu behöver samarbeta med S (som är av tradition och ideologi starkt konservativa inom båda dessa frågor). Men S är framförallt pragmatiker, så de kan komma att vända på en femöring i frågan OM de vädrar opinionsändring.

Överlag är ju synen att det inte "rätt" att droga (inte heller med alkohol), vi hade en stark nykterhetsrörelse i början av förra seklet. Alla som är "över 30" har fått lära sig i skolan och i svenskproducerat ungsomskultur att "knark är bajs" och "en inkörsport till missbruk". Vi har också låst in alkoholen i statens omsorg, där Bolaget blir ett organ som predikar måttlighet och avhållsamhet (en dubbelmoral eftersom det är fina skattepengar också). Men med den amerikanska film/tv-seriekulturen där alla i princip röker "joints" kommer förmodligen denna attityd vinna över "knark är bajs"-mentaliteten relativt snart (kanske 10 år till?). Frågan är bara om staten vill säkra upp handeln inom systembolagets försorg eller om apoteken ska hålla i det. (Det senare är mer osannolikt idag när apotek är delvis privatiserat).